Kondens på fönster

Vardagssituationer med kondens är imman på badrumsspeglar efter en dusch eller kondens på det iskalla saftglasets utsida. I första fallet är det frågan om ett rum med tillfälligt förhöjd luftfuktighet och i andra fallet är det mötet mellan en betydligt kallare yta och den omgivande fuktiga varma rumsluften. Oavsett omständigheterna så uppstår kondens när varmare luft träffar en yta med lägre temperatur än luftens daggpunkt.

 

Dålig ventilation och hög produktion av fukt inomhus bidrar var och en för sig och ännu värre tillsammans, till att fuktinnehållet i luften inomhus ökar. Detta leder i sin tur till att risken för kondens på rummets svalare ytor ökar.

 

I en yttervägg är fönster oftast de kallaste ytorna och är därmed extra känsliga för kondens. Ju sämre isoleringsegenskaper ett fönster har desto kallare blir det. Därför är fönster med dåliga isoleringsegenskaper en tillräcklig orsak till att kondens uppträder.

 

På fönster uppträder kondensen vanligtvis på glasrutorna och den kan förekomma på olika ställen – invändigt, utvändigt och mellan glasen. Orsakerna till kondens på fönster är olika beroende på var på fönstret det förkommer.

 

Kondens kan ibland även förkomma på fönstrens karmar och bågar men det är inte särskilt vanligt. Orsaken är oftast att fönstren är dåligt isolerade, det vill säga har lågt värmemotstånd (högt U-värde).

 

Man skall i största möjliga mån se till att det inte uppstår kondens på några ytor alls. På fönster kan kondensen ge upphov till mögel och röta, vilket kan leda till dålig inomhusluft samt missfärgning och nedbrytning av träet i fönsterbågarna.

 

De frågor man skall ställa sig när det uppstår kondens på fönster är:

Invändig kondens

Kondens på insidan av ett fönster uppstår huvudsakligen under den kalla årstiden. Orsaken är att yttemperaturen på glasets insida då blir mycket lägre än rumsluftens. När den varma och fuktiga rumsluften träffar den kalla glasytan, blir det kondensutfällning om temperaturen på glaset är lägre än daggpunktstemperaturen. Ju fuktigare rumsluften är desto mer kondens blir det.

Kondensen uppkommer som ett band på glasets nederdel och den fortsätter ibland uppåt längs glasets kanter. Att kondensen bildas just här beror på att yttemperaturen på det inre glaset är som lägst längst ner. Är det riktigt kallt ute kan kondensen till och med frysa till is.

 

Kondens på insidan fönstret kan på sikt ge fukt- och mögelskador.

 

 

 

Fönster som innehåller en isolerruta får oftast lägre yttemperatur på glaset längst ner än de som innehåller kopplade bågar med ett enkelglas innerst. Om för mycket uteluft läcker in till mellanrummet mellan rutorna i en kopplad båge kyls innerrutan ner ytterligare och risken för kondens ökar. Detsamma gäller om tätningslisterna mellan båge och karm är dåliga.

 

För att motverka kallras från fönster placeras radiatorer (värmeelement) under fönstren. Radiatorerna ger upphov till en uppåtgående värmeström över fönstret, vilken höjer temperaturen på fönstrets insida och som i sin tur minskar risken för kondens. Det finns således en tanke med att placera radiatorer under fönster.

 

Om värmen från radiatorn inte kan cirkulera över fönstret på avsett sätt, kan kondens ändå bildas. Orsaken kan vara att fönsterbänken är olämpligt utformad eller att fönsternischen är mycket djup. Gardiner för fönstret och växter på fönsterbänken kan också hindra ventilationen. Läs mer i Luftrörelser, Kyla och drag.

 

Kondensbildningen kan även påverkas av vilken typ av radiatorer som finns i huset. En elradiator med termostat fungerar på ett annat sätt än en vattenradiator eftersom termostaten stänger av elradiatorn helt under vissa intervaller. Detta kan vara tillräckligt för att kondens skall hinna bildas. Andra former av uppvärmningssystem som t ex takvärme kan också påverka kondensbildningen.

 

Förekomsten av kondens på insidan minskar ju mer välisolerat fönstret är. Ju bättre U-värdet är, desto högre blir yttemperaturen på fönsterglasets insida och risken för kondens blir mindre.

 

Invändig kondens förekommer som sagt framförallt under kalla perioder och då speciellt i badrum och sovrum där rumsluften emellanåt kan vara mycket fuktig. Riklig kondens på insidan av fönstret kan vara skadlig, eftersom insidan normalt inte är konstruerad för att klara långvarig kontakt med fukt. Det kan leda till rötskador på den inre bågen.

Kondens mellan rutor

I fönster med kopplade bågar blir det ibland kondens mellan rutorna. Orsakerna till detta kan vara många. En orsak är att tätningen mellan karm och båge inte fungerar som den skall, utan varm rumsluft kan läcka ut genom fönstret. Den varma luften tar sig in mellan bågarna och kondenserar mot insidan på det yttre glaset som är kallast. Men för att luften skall kunna läcka ut på detta sätt genom fönstret, så krävs det att det är ett övertryck i rummet där fönstret är placerat. I ett hus med självdragsventilation är det oftast övertryck på de övre våningarna. I byggnader med mekanisk till- och frånluftsventilation kan övertryck bildas om ventilationssystemet är felaktigt injusterat. Kondens mellan rutorna orsakad av otäta fönster uppkommer under den kalla årstiden.

 

Kondensen bildas på det yttre glasets insida längs nederkanten och sidorna. Den kan vara U-formad eller L-formad, beroende på hur otätheterna i tätningslisterna ser ut.

 

Två vanliga mönster för kondensbildning mellan fönsterrutorna.

 

 

Kondens kan också bildas mellan glasen om fönstervirket i bågarna är fuktigt. Denna typ av kondens uppträder nästan alltid vid mild väderlek med solsken. När solen skiner på fönstret avger det fuktiga virket fukt till luften i mellanrummet mellan bågarna. När solen sedan försvinner från fönstret, kyls luften ner i mellanrummet och kondens bildas på det yttre glasets insida, i synnerhet mitt på rutan.

 

I fönster med kopplade bågar skall uteluften kunna cirkulera mellan glasen. Om denna cirkulation är för liten så kan den fukt som trots allt finns mellan rutorna inte ventileras bort och då uppstår kondens på ytterglasets insida.

 

Orsaken till kondens mellan rutorna i ett kopplat fönster är således ett konstruktionsfel eller ett funktionsfel, antingen i fönsterkonstruktionen eller i byggnaden och dess ventilationssystem. Denna typ av kondens är svår att bli av med när den väl uppstått. Eftersom kondensen oftast blir kvar under långa perioder kan den vara skadlig för konstruktionen och vid riklig förekomst kan den orsaka färgavflagning och fuktskador i fönstret i form av röta.

 

I isolerrutor kan det ibland bildas kondens i luftspalten mellan rutorna. Denna kondens orsakas av att förseglingsmassan som skall täta isolerrutan har punkterats på något sätt. Sådan kondens bildas oftast i mitten på rutan och den är bestående, vilket innebär att rutan måste bytas ut.

Utvändig kondens

På mycket välisolerade fönster uppstår vid vissa tillfällen kondens på fönstrens utsida, på glasytan som vetter mot uteluften. Eftersom välisolerade fönster släpper ut väldigt lite värme, kommer yttemperaturen på det yttre glasets utsida att ligga mycket nära uteluftens.

 

Kondens utvändigt uppträder då yttemperaturen på det utvändiga glaset sjunker under uteluftens temperatur och under uteluftens daggpunkt. Detta inträffar under klara nätter då utstrålningen från fönstret mot himlen är stor, beroende på himlavalvets låga temperatur. Utstrålningen kan vara så stor att glaset blir avkylt till lägre temperatur än uteluftens. För att kondens skall uppstå krävs dessutom att luftens relativa fuktighet är så hög att glasets temperatur är lägre än uteluftens daggpunkt. Omfattningen av den utvändiga kondensen beror förutom av klimatet även på byggnadens utformning och dess omgivning.

 

Kondensen uppstår främst under den mörka delen av dygnet och försvinner normalt framåt morgonen när solen stiger och värmer luften. Den börjar på glasrutans nedre del och växer uppåt. Den kan ibland täcka hela ytan med undantag av en rand längs kanterna. De flesta fallen av utvändig kondens inträffar i början av hösten, under augusti-november. Om lufttemperaturen ligger nära 0 °C kan yttemperaturen på glasets utsida bli under 0 °C och det kan då bildas is på fönstrets utsida. Detta är exakt samma fenomen som händer med vindrutan på en bil, som under klara kalla nätter kan frysa på, trots att lufttemperaturen ute inte ligger under 0 °C.

 

Kondens på fönsterglasens utsida. Det är typiskt att kondensen inte går ända ut i kanterna, beroende på att yttemperaturen är högre i randfältet mot bågen än en bit ut på glaset.

 

 

Att det blir kondens utvändigt på ett fönster är alltså ett tecken på att fönstret är välisolerat och har ett lågt U-värde. Den utvändiga kondensen är inte skadlig för fönstret eftersom utsidan på fönstret normalt tål en hög fuktbelastning. Fönster med låga U-värden (under 1,3 W/(m²K)) kallas för energieffektiva fönster.

Referenser

DVERRE, U., NILSSON, O. Fönster. Utformning och typutveckling. Arkitektursektionen, Chalmers Tekniska Högskola. Göteborg 1986. Fönster. Projektering Byggande Underhåll. Svensk Byggtjänst. Stockholm 1984.

 

Fönster. Projektering Byggande Underhåll. Svensk Byggtjänst. ISBN 91-7332-258-X. Lund 1984.

 

HEMBERG, P. Fönster och dörrar. Byggråd. Svensk Byggtjänst. Stockholm 1980.

 

KARLÈN, L. Se på era fönster – de avslöjar många av husets egenskaper och brister. Artikel i Bygg & teknik 8/01. Stockholm 2001.

 

PERSSON, A., JONSSON, B., MARKLUND, P-O., WICKMAN, P., ERIKSSON, S-O. Kondens på fönster – orsaker, åtgärder, dimensionering. NUTEKS projekt Fönster nu. Stockholm 1994.

 

Ruder og vinduers energimæssige egenskaber. Kompendium 11: Kantkonstruktioner med reduceret kuldebro. BYG·DTU U-010 2000 Version 2 26-03-2001. Danmarks Tekniske Universitet.

 

Här syns kondens både på glasets insida och mellan glasen.

Foto: A Ekstrand-Tobin

 

 

RISK
Kombinationen låg allmänventilation och hög produktion av fukt inomhus leder ofta till invändig kondens på fönsterrutor. Det finns även en ökad risk att fukten också kondenserar i ytterväggen och leder till mögel och röta.
 

 

Bilden visar hur den varma luften stiger från radiatorn och cirkulerar kring fönster. (Fönster och dörrar)

 

RÅD

Se till att värmen från radiatorerna kan cirkulera fritt över fönstret. Det måste lämnas en springa på minst ett par centimeter mellan fönsterbänk och vägg för att varmluften skall kunna ventilera fönsterrutan. Om för mycket uteluft cirkulerar mellan rutorna i kopplade bågar måste man täta mellan dem. Men tänk på att inte täta med lufttäta lister, luften måste kunna cirkulera mellan rutorna. Att täta fönster.

 

 

I detta fallet är den invändiga kondensen frusen intill fönsterbåge och översidan spröjs.

Foto: A Ekstrand-Tobin

Tydliga mögelskador på fönsterbågen, utsatt för långvarig invändig kondens.

Foto: A Ekstrand-Tobin

Ett vanligt fall av kondens är mellan rutor i övervåningens fönster en kall vinterdag.

Foto: B Jonsson, SP

 

RÅD

Se till att tätningslisterna mellan karm och båge är effektiva. Om inte, byt till nya lister, se avsnittet om Att täta fönster. Se till att uteluften kan cirkulera mellan bågarna, vilket innebär att anslutningen mellan innerbågen och ytterbågen inte får vara för tät. Kontrollera också att tätningen mellan karm och vägg är bra. Kontrollera ventilationen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utvändig kondens på ett välisolerat fönster sett inifrån. Foto: B Jonsson, SP
Utvändig kondens på ett välisolerat fönster sett utifrån. Foto: B Jonsson, SP